Kulturstigen 9

1800-tal. Kolonisering och bosättningar i Slagnäs.

00:00 / 04:46

Åren 1800-1850 dominerar den interna kolonisationen inom vår del av Lappmarken, d.v.s. de flesta nybyggaranläggarna utgick från ett äldre modernybygge.

Denna klon-kolonisation (klon=gren, skott), där nybyggarsöner och döttrar skapade egna nybyggesland med hus och odlingar, är särskill tydlig inom Arjeplogs socken. År 1876 tillhörde ca. hälften av alla nybyggesland inom Arjeplog endast tre släkter; Lestander (Lestadius), Zakrisson - Wallström och Burman. Och vår bygds tillblivelse och utveckling stämde väl överens med övriga socknens.

Byns grundare Nils Olofsson - Burman från och hans hustru Sara Brita Lestander från Kasker, lät insyna Gamla Slagnäs (Norrsidan) och Reback (som fäbodställe) år 1809. Några år senare, år 1817 insynade makarna Burman Nya Slagnäs (Sörsidan) med fäbodställe här på Udden.

Burman hade som andra nybyggare beviljats femton frihetsår, dvs "frihet från skatt och soldatprestation" och i gengäld påtagit sig stipulerad odlings- och byggnadsprestation, vilket noggrant kontrollerades. (Makarna Burmans första hus på Udden härintill).

Vid mitten av 1800-talet hade byn fått tre nya stamfäder, sedan Burman och hans två hemmasöner sålt delar av sin första insyning, dvs Norrsidan. De nya var: Johan Andersson-Löfmark från Skellefteå, Erik Andersson – Renström från Fårträsk, Malå och Jakob Johansson, Kvavisträsk, Norsjö.

Forssén och Forsén - släkterna är grenar av Burmanssläkten.

Burmans flyttade över till Udden, Sörsidan.

Drygt etthundra år efter den förste bosättarens ankomst till byn, fanns här år 1920 totalt sexton bosättningar/ hemman. Av dessa låg sex på Norrsidan och tio på Sörsidan. De nytillkomna fastigheterna var resur atet av s.k. ägostyckningar, och byn växte vidare runt sjön och längs älvbacken.

De flesta av familjerna hade många barn att bereda plats för, så odlings- och bebyggelsearbetet kunde inte avstannas.

Med arbetsinsatser av hela familjen, också barnen och de gamla, lyckades Slagnäs nybyggare jämförelsevis bra. Släktbanden var starka, och man hjälpte varandra när så behövdes. Och långt in på vårt århundrade gällde nybyggaren Mörtsells valspråk: "Frukta Gud och odla myren…"

FÖRFLYTTNING AV ÅKER OCH BEBYGGELSE FRÅN MYR- TILL LIDLÄGE

Där stora sjöar fanns, där slog sig nybyggaren ned på Uddar, Näs, Öar (Ex. Slagnäs). Där sjöarna saknades eller var små, där uppsökte de liderna. (Ex. Nyliden). Bägge hade förmånliga frostlägen, vilket var av stor vikt.

Figuren ovan visar åkerns flyttning och bebyggelsens flyttning lite senare till närheten av nya åkerstället. Därefter upptagande av ny åker, ovanför gårdplats 2,till ett "åkerberg" där bebyggelsen slutgiltigt lokaliseras. (Ex. här på Udden).