Kulturstigen 1&2
1900-tal, Slagnäs blir centralort med järnvag, affärer och mycket annat
Med industrialismens fotfäste i vårt land, med fackföreningar, tidningar och
radio, samt en långsamt ökande läs- och skrivkunnighet också hos våra nybyggare, förändrades vartefter också vår bygds utveckling. Dock fortlevde självhushållningens principer till långt in på vårt århundrade, i stort opåverkad av alla nya intryck utifrån, och all övrig utveckling.
Dagstidningar (som nådde byn fr.o.m. 1900-talets början) var Tidningen Afton-bladet, Västerbottens Folkblad och Triumf (Den senare var byns första kvinno-tidning.)
År 1926 bildades Skogs- och Flottnings fackförening, vars medlemmar genom avgiften på 15 öre/mån - (senare 25 öre) - lade grunden till ABF:s vandrings-bibliotek som senare blev Slagnäs Bibliotek.
Nästa stora "delaktighet i världen" gavs när Radion kom till byn 1925.
Och allra största förändringen inträdde när Inlandsbanan -"det stora tågbane-projektet" - drog in på 1920 talet. (Den var klar 1932). Inlandsbanans sträckning genom byn, (rallarna och deras familjer) och allt annat nymodigt som följde med, forändrade på många sätt byn och dess villkor. Allra tydligast ser vi det när det gäller bebyggelsespridningen och lokalisering av järnväg och landsvägar. Tidigare hade alla fastigheter placerats vid sjön och längs alvbacken med en bya väg som länk emellan gårdarna. Fr.o.m. 1920-tallt blev det ett ytterområde, då nu all bebyggelse växte fram mellan järnvägen, Lomtjärn och ner till Laxviken.
Byn fick också Café, Pensionat, Affärer, Såg, Snickerier, Smedja, Nöjeslokal, Rallardansbana och mycket annat. Det genuina nybyggarsamhället med sitt årstidsbundna arbete, och i många stycken strängt inrutade krav om göromål för familjens överlevnad, såg en ny tid annalkas.
Brytpunkten bort ifrån det renodlade nybyggarlivet var ett faktum.
