Kulturstigen 5

Skola

Efter ett riksdagsbeslut 1840 påbörjades obligatoriska skolor i landet, dock inte i lappmarken. Anledningen torde ha varit det ringa antal barn som fanns här. En nomadskola i Arjeplog bedrev tidigt viss verksamhet med samebarn och bofastas barn, som bodde på kyrksamhället, medan det ute i byarna inte gavs någon möjlighet till skolgång. I bästa fall fick någon äldre ge de yngre kunskap i att läsa, skriva och om kristendom, men långt in på 1900-talet var det många gamla som inte själva kunde det. De fick nöja sig med bomärke, d.v.s. ett tecken som en inte skrivkunnig person använder som namnteckning. Svårigheterna var många när man vartefter försökte etablera skolor i bygden; anskaffa skollokaler, få tag på lärare, undervisningsmaterial etc. Oftast blev det en bagarstuga, hjälpligt uppvärmd som blev både skollokaler och bostad för läraren eller lärarinnan. Skolbänkar snickrades av någon bybo, svarta tavlor, böcker och skrivmaterial inköptes.

År 1875 kom F.O. Östman från Tynderö som första lärare hit till byn. Han skulle vara här 17 veckor. Skolformen hette "flyttande mindre folkskola" med beteckningen D3-skola. I praktiken betydde det att samtliga barn från första till sjätte klass satt i samma lokal och fick lärdom inpräntad av en lärare. Efter terminens slut (hösten) flyttades såväl skolmaterial som lärare till Nyliden där skolgången förlagts till vårterminen.

Den totala skolgången omfattades av sex terminer. Barnen lärde sig här hjälpligt att läsa, skriva, räkna, hela Luthers Katekes utantill och lite om våra krigarkungar. Sedan var skolgången över och Livets Skola tog vid.

Skolan inrymdes före 1920 i "Gam-Burmans" hus som låg intill nuvarande Holger Johanssons. 1920-21 inrymd hos Oskar Forsén. Efter 1921 i Karl-August Forséns kök. (Huset rivet). 1923 hos August Burman (i huset som brann 1938). 1927 i August Burmans nyuppförda hus (rivet 1955) och där blev skolan kvar till Skolhuset var byggt, 1934. Skolstarten i detta nya hus; vårterminen 1935 Elevantalet har över tiden varit starkt varierande, med högsta antalet i början av 1950-talet; drygt etthundra.

Folkbildningens framväxt från 1920-talet och framåt, fick enorm betydelse också för vår bygds människor. I dess namn gavs föreläsningar i vitt skilda ämnen, en teaterförening bildades liksom också byns 1:a sångkör och Slagnäs IF (1934) - de senare av läraren Julius Westergren.